Det är tuffa tider, speciellt för en drömmare och studerande. Alla som är studenter vet att ett sommarjobb är nödvändigt för att överleva de varma månaderna på ett relativt värdigt sätt. Visst kan man alltid krypa tillbaka till föräldrarna och be om ett monetärt räntefritt lån, men nog betalar man en ränta. Räntan man betalar är stolthet. Har man en gång flyttat hemifrån så är det underförstått att man ska klara sig själv, (med vissa bidrag från givmilda släktingar) men att bli försörjd en hel sommar; Nej, knappast. Sommarjobb är lika med ångest. Har alltid varit och kommer alltid att vara.
